sibylvanegray

Det är inte alls omöjligt att dra paralleller mellan vinterjackor, internetshopping och blod. Speciellt inte när den efterlängtade, fluffiga jackan som ska tåla sibiriens vintrar anländer och visar sig vara en HÖSTJACKA! Jag trodde att förra årets triumf var ett bevis på Nellys excellens, men det var bara en lyckoträff som jag sedan lånade ut till chefen på fyllan och aldrig mer skådade.
Sibyl har sagt åt mig att ta det lugnt. En häftapparat och en retursedel sa hon. Hon har gjort det förr. Sen ledde hon in mig på blod och tankarna tog mig genast till en trevligare plats än internetshopping. Alla vet vi att det är djävulens verk. Ett sätt att lura oss som egentligen inte tycker om affärer. Candy Coated Misery, vilket är precis vad jag ger mig in på när jag sätter på mig min hemklickade, prickiga miniklänning och dansar iväg helgen med ett öga över axeln.



-Lou

Jag är inte speciellt morbid. Det är acceptans jag egentligen vill syfta till och inte alls bara för döden, även om jag misstänker att några nya insikter födda av livserfarenhet smögs in i mitt huvud under promenaden. Tackar för eskorten genom kyrkogården, de odödliga själarnas skuggiga dal. En påtalande insikt om att jag inte kontrollerar allas öden och att det finns en tid och plats för alla förluster. Det blev en lärdom som kom till nytta direkt innanför ytterdörren, fast i mindre skala än liv och död.

-Lou

Den kommande helgen upptar all min mentala prestationsförmåga. Lämna Örebro ger mig lite existentiell ångest. Det blir en dag till i skolan att genomlida innan. En utdragen föreläsning med psykologen vid podiet. Alla som varit på en föreläsning vet vad det kan göra för inbillningsförmågan och vilka fantasifoster som kan uppstå. Som H uttryckte det ”Jag sitter och fantiserar om att det ska flyga in en stor fågel och flyga i väg med […] i näbben”.

Plötsligt händer det.

Sibyl

Man har sin ensamhet, något man vårdar även i sällskap av vänner. Svårt att avgöra om förtroendet till avskildheten beror på att vi aldrig blivit sårade, eller om vi blivit sårade så många gånger att vi gjort slut på all förbittring. Jag trivs i tillvaron. Trivs med hösten. Film, läsa, skriva, samtala med vänner, spela. Närapå att man hoppas man är död så att det kan vara för alltid.

Skogen kände till hennes hemlighet. Den mörka baksidan av hennes varelse. Den viskade tyst. Det var inte vinden som viskade som i någon sliskig tantsnuskroman. Det var inte träden eller marken. Det var självaste skogen i sin mäktiga, lömska, inbjudande helhet som spillde fram allt ont och gott hon bar på. Ibland var hon rädd för stora, håriga däggdjur. Älg, varg och björn. De skulle alla skrämma skiten ur henne om de skuttade förbi. Stora insekter och ormar var inte heller direkt hennes favoriter. Mest och oftast var hon rädd för sjuka människor som såg skogen som en lekplats där det dolt gick att begå oförrätter.

Skogen i sin dunkla magi var hon däremot aldrig rädd för. Den hade inte stulit hennes hemligheter utan fått dem. Hon överlämnade dem frivilligt som betalning för den sinnesro hon ingavs varje stund hon promenerade i den överväldigande grönskan.

Idag är en dag lite bättre än andra dagar.

Jag ska hänge mig åt populärkultur då det är som ett opium för folket (moi) som någon en gång sa i ett annat sammanhang.

Något genant att öppet tillkännage. Ungefär som att knycka grannens DN.
Sibyl

tidsoptimist och otimad är dagens, årets, livets vokabulär i ett abstrakt tidsmönster styrt av kaninen i Alice i underlandet (han bor i MITT huvud). Han ska flytta, han är gammal, it's getting old. Det är inte färdigdebatterat vem som övertar hans halvruckel. Efter upprustning och prishöjning nomineras den lycklige. Jag är förväntansfull.

 

- Lou

Värdet i olika handlingar varierar kraftigt. Klippa gräsmattan, poäng. Lämna bilen och gå till arbetet, poäng. Liksom alla andra räkningsbetalande- porslinsrengörande- textilavfläckande- målarfärgsskrapande sysslor. Hon har ägnat sig åt behagliga sovande angelägenheter. En varm ugn bakade pizza och det bjöds en kopp ogräddad kaksmet. Syndig pop spelade rakt igenom den gula väggen ut i höstnatten med en hastig avbytare som hette SD-frustration (den fyllde sådan liten funktion i verkligheten att andra njutningsämnen fick kliva in igen). Californication visades i kvällens sista strimma under en känsla av ovanligt lite bry för hur lite poäng som samlats.
- Lou

Tanken var filmkväll. 0:24:44 in i filmen tröttnar jag. Orkar inte fokusera på en mindless skräcktragedi. Funderar på att ge mig in i Mr. Cullens värld igen. Ser en bok som lockar. Kanske skulle man författa några meningar om livsåskådning? Är det för sent att ta en promenad?

this feeling always used to pass
but seems like it's every day
it seems like it's every night now
Sibyl

Jag dansar till min egen indiantrumma
och den låter väldigt fint så här till kvälls.
Hade ett fulländat möte med den gode E som avslutning på en omvälvande alldeles-över-förväntan-dag.
Good bye Cranky, Hello Smily Sunshine with Sugar on Top.
                               

Jag styr kosan uppåt i min sockersöta luftballong mot en helg i Darwinismens tecken. 
Det ska läsas "Origin of Species" och skrivas "Original Speeches"
i eminent sällskap.
Gode I och Gode H. I salute you!
- Lou