sibylvanegray

Jag kan beröra dig. Få dig att tappa fattningen, men det känns ändå som att jag bara skrapar på ytan på något jag vill ska rasera. Först då kan jag bli fri från ditt inflytande. Jag har upptäckt hur vi påminner om varandra och det provocerar mig. Just nu, ett förakt för det övertänkta, det rationella. Som om du har rätt att inte dela min värld. Det kan du väl inte ha. Så lugn, kall och överlägset onåbar.

Okej, vi väntar